Hösten/julen var jätte jobbig, saknaden var olidlig.
Orkade inte mycket ofta ont i huvudet. Maximilian skulle fyllt 9 år❤️då var vi några stycken å tände ljus på hans grav. Saknaden är så stor efter honom ,går inte att förklara . Stort tomt hål i bröstet som inte försvinner.
Han är vår fina kille som hade hela livet framför sig❤️
Sen kom julen lika jobbig, som tur har vi storebror som är så stark. Försöker få dagarna så bra som möjligt för honom. Vill ju honom det bästa fastän sorgen tar så stor del av mig.
Vincent är vår klippa i livet , utan honom nu hade vi aldrig klarat det. Älskar dig ❤️❤️❤️
Sen gjorde vi en resa upp till sälen (v3 )som vi skulle också gjort när Maximilian levde, men det blev aldrig av. Det var delade känslor som vanligt när vi åkte iväg. Jag åkte inte skidor var med hundarna. Vincent åkte för första gången å han var grym.
Han älskade detta, kommer nog bli fler gånger ....
Fastän jag tyckte det var jobbigt , såg små killar som kunde vart Maximilian då blir jag så ledsen, men detta kommer jag alltid ha har jag förstått. Och att veta detta gör mig så ont.....vill inte ha det så men mitt liv ser så ut.
Nu har det gått lite över 1,5 år utan dig Maximilian vet inte vart tiden tagit vägen...
Det gör fortfarande så ont, saknar dig varje dag och gråter😢
Du finns hos mig hela tiden ❤️❤️❤️
Mamma älskar er mina barn ett i himmelen och ett hos mig ❤️❤️❤️