Dagarna och timmarna tickar på , som om ingenting har hänt.
Ett stort jävla skämt.... ingenting är som innan.
Fattar inte att det redan snart gått 1 år och 2 mån sen du gick bort.
Tiden står stilla, väntar fortfarande att du skall komma springande mot mig och krama om mig som du alltid har gjort.
Har tydligen inte fattat än att det aldrig kommer hända igen. Som jag saknar dina dofter och allt med dig, kramarna, pussarna,ditt skratt hela dig❤️
Ditt underbara leende!!!!
Vet faktiskt inte hur jag orkar.... det e en gåta .
Har börjat jobba 75%, å det e jobbigt. Ständigt trött och ledsen ... orkar snart inte mer. Hur i hela friden skall jag orka gå upp till 100% .
Igår kom prästen Peter på besök igen efter sommaren, vi pratade i nån timme.
Han är en fantastisk människa❤️
Och han kommer igen om 2 v, är så tacksam för hans besök.
Som tur är har jag våra hundar Leo och Ozzy som hjälper mig/oss i denna fördjävliga tid.
Kommer ut vare sig jag vill eller ej, blött som torrt.
Det bästa som vi skaffat .... men hade bytt ut dom och all smärta mot att få tillbaka våran lilla kille i ett nafs.
Här är han den bäste som håller oss flytande.
Är så stolt över honom , finns inga ord att beskriva det.... han e så stark och modig.
Älskar honom så mycket❤️❤️❤️
