Dagen som vi aldrig glömmer har varit här igen för 8: ende gången.
Lör 26/7-25 kom åter igen som ett slag i magen .
Vaknade med magont som dom andra åren, trodde det skulle bli bättre men nnnäääää.
Vart samma visa iår igen sen olyckan den 20/7 , magont varje morgon och minns allt som igår . Annars är mitt minne katastrofalt efter allt med Maximilian's bortgång.
Önskar så att detta kunde hända , så jag får känna , röra dig, krama o pussa dig .
Saknar allt med dig .
