Fattar inte att du är borta, fastän det gått så lång tid. Fattar inte hur jag överlevt dessa månader . Ibland vill jag inte leva utan dig ,fastän jag har Vincent och Fredrik och våra hundar. Är så rädd för döden men ibland orkar jag inte längre. Saknar
dig så Maximilian .
Men jag måste kämpa för resten av min familj, som jag älskar över allt på denna jord. Men det e inte lätt alltid. Saknaden gör så ont i mitt bröst, att det känns som det skall gå sönder.
Sorgen över att förlora sitt barn..... den gör så ont och är så smärtsam att man inte kan beskriva det.
Man måste känna den för att förstå.
Men jag hoppas innerligt att inga av mina vänner nånsin behöver känna denna smärta som vi gör.
Vincent är så fantastisk som klarar av denna sorg som inget barn skulle behöva uppleva i hela sitt liv.
Han sköter skolan, får bra på sina prov , tar hand om hundarna, hjälper till hemma och är helt underbar❤️älskar honom oändligt.
Utan honom hade vi inte klarat detta, han är vår hjälte.
Ta hand om er, som alltid.
Vi ses snart❤️❤️❤️❤️