Men det brukade vara jag och Maximilian vi vaknade alltid tidigt. Satt Ă„ myste i soffan innan dom andra vaknade, gud va jag saknar det.
DĂ„ tĂ€nkte man inte pĂ„ det..... men gud va mysigt det var att bara vara viâ€ïžâ€ïžâ€ïžâ€ïž
Snart har det gÄtt 15 mÄnader, fattar det inte Àn riktigt . VÀntar fortfarande att han skall komma springande och ropa mamma.
Gud vad jag saknar honom, det gör sÄ ont .....vill hÄlla om honom, pussa honom, krama honom allt det som han och jag Àlskade att göra.
Min goa fotbollskille som du till slut blev.... med pappas fin strumpor till benskydden .
Tror att du ocksÄ hade blivit duktig som Vincent !
Jobbar pÄ 75%....Àr trött nÀr jag kommer hem, och oftast faller jag i grÄt ett tag. NÀr jag slÀpper jobbansiktet. Blir sÄ trött av att vara ledsen..... nÀr skall det bli lite bÀttre undrar jag..... dom vill ju att man börjar jobba 100%.VA!!!
Hur skall jag orka det som jag mÄr nu.
Skall pÄ lÀkarbesök i veckan jag hoppas verkligen jag fÄr fortsÀtta bara 75% orkar inte mer Àn.
Vi fÄr vÀl se.
Men som sagt saknade efter Maximilian blir bara vÀrre Ä vÀrre.... och vi har resten av livet kvar.
Ălskar dig â€ïž
Hade sÄÄÄ gÀrna velat trÀffa Maximilian, fina killen.
Men hade detta , det vĂ€rsta tĂ€nkbara inte hĂ€nt sĂ„ hade vi aldrig fĂ„tt kontakt, det Ă€r Ă€ndĂ„ ett litet litet ljus i allt det mörkađ
KĂ€mpa pĂ„ i hösttusket fina familjenđđđ§Ąđ